Började dagen här med ett kundmöte. Och förutom att varje butik har olika inredning, ofta skapad med gamla och antika saker, så har de supergoda syltkakor… Grundarna av Fabrique har verkligen gjort en lång och gedigen resa och kan nu se sitt koncept rulla ut i Europa. Och pengar tjänar man på den här typen av verksamhet. En syltkaka kostar 34 kronor…
När jag besökte Oslo för några veckor sedan passade jag på att besöka en av Norges bästa inredningsaffärer – Norway Designs. Inte nog med det – de har nog Nordens bästa pappersavdelning… Ett paradis för oss pappersnördar. Och behöver man få inspiration till vårens och sommarens bröllopsinbjudningar så fanns det här. Går att beställa via webshop också. Ett tips nu när den norska kronan är ganska jämn med den svenska.
Och jo tack, helgen bjöd på korvgrillning, storstädning hemma – den stora utrensningen har börjat. Snart kommer Johanna E hem och hjälper mig tömma min garderob… Hoppas ni haft en skön helg!
Veckans mest spännande besök var på YouTubes och Googles kontor! Tänk att YouTube har en miljard besökare i månaden… Oj så mycket spännande som väntar. Min kanal hittar du här.
PS Tack till alla som lyssnat på gårdagens avsnitt av Trendpodden! Det är vårt mest lyssnade avsnitt under våra 23 veckor. Vi är så glada för alla peppande kommentarer! Tack! DS
Ett nytt avsnitt av Trendpodden är inspelat. Check. Imorgon kl 03.00 kan ni lyssna på ett fullmatat, snabbpratat avsnitt med tips om inredning för balkong och uteplats samt ett spännande företagsavslöjande. Och efter en fylld jobbdag känns det helt rätt att avsluta kvällen så här när barnen somnat och mannen är bortrest. Because I’m worth it…
Rosa guld väller ner från allén i Kungsträdgården idag. Så förgängliga att de kan blåsa bort efter en regnig och blåsig natt. Just därför vill jag ta in stora grenar och njuta…
Och tänk Stockholm stad vad dessa kostar lite mot vad de ger till så många som njuter av det vackra. Satsa på mera sådant här! Foto: Johanna Hulander, Joel home.
I en jugendvilla på Lidingö dukar man upp så här med en annan favorit – luktärt. Ett hemnet-tips där man kan få en del fin färg-inspo.
Foto: Per Jansson.
Så var det dags att öppna upp den gamla bergsmansgården för sommaren. Dunjackan med på resan för det är alltid kyligt innan värmen flyttar in i huset igen.
Och så glädjen över att allt ser ut som vanligt, förutom våra nya husdjurs framfart – vildsvinen som tar över. De är nu inne på gården och plöjer… Vad gillar de inte för växter? Har du tips tar jag gärna emot det!
Ser ut att bli ännu en runda med rödfärg och linoljefärg runt fönstren. Det här huset har inte fått den “nya” fönsterfärgen som går (mkt svagt) i grönt och grått som man hade förr i tiden.
I landen har dessa delikatesser kommit upp. Nu sätter jag på hinkar över dem med en tegelsten ovan som bildar ett växthus. Och om några veckor skördar jag de första själkarna.
När varmvattenberedaren lägger av tar vi en paus och går på promenad ;).
En riktigt skön Valborg!
Det blir aldrig som man tänkt sig. Snökaos i Oslo gjorde att vi fick njuta en dag längre av Svalbard. Och draghundsvalpar på 9 veckor gjorde min dag…
Foto: Johanna Hulander, Joel home.
Totalt 50 hundar som älskar att jobba och så dessa sötnosar som inte får jobba än på ett tag. Allt från halvdagar upp till flera dagar kan man vara ute med hundspann. Sover gör man i tält eller hytte. Säkerhetstänket med att sova i tält är livsviktigt. För något år sedan blev en tonåring dödad av björn där tråden inte fungerade. Snubbeltråd, nattvakt och kikare. Check. Pratar med ägaren av hundgården i Longyearbyen som aldrig varit med om någon allvarlig incident med isbjörn.
“Ibland möter vi björn 10 gånger på en tur, ibland ingen. Hundarna och björnarna har något sätt att kommunicera på som gör att björnen inte tycker det är värt att jaga. De känner ju av varandra på mils avstånd.”
Nästa gång får det bli hundspann med stopp i isgrottor och övernattning i hytte… Vi ses igen #Svalbard!
Jag är helt överväldigad. Idag körde jag minst 11 mil på skoter i den mest spektakulära natur jag upplevt. Genom dalar och med berg och glaciärer på sidorna kändes det som jag körde genom en drömvärld.
Dock med isbjörnar runtomkring som gör oss uppmärksamma och utrustade med gevär, gps och satellittelefon för säkerhets skull. Renar längs hela vägen. Små och vindbitna äter de vad de kommer över.
Vi passerar Fredheim, den jakthytte som Wilheim Nøis bodde i året runt. Sannerligen vad vi kan kalla “salt gubbe”. Blickar ut över den otroliga utsikten. Ser den krympande glaciären längre bort. Tänker på att nu är det dags för handling. Har turen att få träffa den kända naturfotografen Asgeir Helgestad som förhandsvisar sin nya dokumentär från Svalbard om isbjörnarna. Hans redogörelse för hur fort isen smälter är skrämmande och skapar eftertanke. Isbjörnar behöver naturligtvis is då de mest äter säl och lever större delen av livet på isen (när den finns). Hur får vi stopp på klimatförändringarnas snabba framfart innan det är för sent?
Gott natt från midnattssol kl 01.00 på natten!
Nederst: Den lilla jaktstugan på Fredheim. Runt hörnet den smältande glaciären.
God natt (eller god morgon?!) från Longyearbyen kl 01.56. Midnattssolen gör att solen skiner från blå himmel dag och natt… svårt att sova men otroligt mycket att uppleva.
Idag på med isdubbar och gevär för vandring.
Och när man lämnar byn med 100 meter så är det gevär som gäller. Isbjörnar tycker vi är bamsemums och det har inträffat en hel del tragiska olyckor med dödlig utgång.
Naturen är magiskt vacker och sårbar. Klockan 14 idag manifesterade vi därför i #marchforscience med internationella deltagare från bl a Universitetet här i Longyearbyen. Isarna smälter i en så rask takt. Här i Arktis syns förändringarna på glaciärernas storlek mycket tydligt.
Och trots -4 grader så gjorde blåsten att den upplevs som -13. Fullt påklädd med ullunderställ och allt som gör att man tål vind.
Alla foton: Johanna Hulander, Joel home.
Ha en bra dag!
Så äntligen framme i detta märkliga landskap så långt norrut man kan flyga reguljär flyg, mitt i Arktis, bredvid Grönland. Med cirka 3500 isbjörnar och fler snöskotrar än invånare (ca 2000 personer). Jag talar om Svalbard. Här i Longyearbyen där jag befinner mig nu går man utan gevär men om man går hundra meter utanför byen så ska gevär tas med. När vi kör snöskoter har första och sista skotern gevär.
Foto: Johanna Hulander, Joel home.
